navygirl

Va fort det går, idag blir lillskruttan 12 veckor! Och så glada kan vi vara för det!

Nu kan vi äntligen skriva år 2009, känns lättare att skriva än 2008 av någon underlig anledning.
Tittar man tillbaka på året som gått så var det inte fy skam. I februari så fick man veta att vi skulle bli fyra i familjen, en underbar känsla. Men samtidigt lite skrämmande, vad hade man gett sig in på. En bebis i hemmet igen med allt va det innebär *S* Men i oktober så tittade hon ut vårt underverk och det var kärlek vid första ögonkastet. Vilken känsla, det går inte att beskriva hur kärleken för denna lilla varelse bara svämmade över. Och vilket barn, så gudomligt snäll och lätthanterlig. Tack alla som varit hem till oss och välkomnat den nya familjemedlemen,betyder så mycket för oss!

Och i maj så blev det bröllop, trodde jag aldrig i mitt liv att jag skulle gifta mig en dag. Men 17 Maj så slog vi till, och jag ångrar det inte en sekund.
Man kan säga det som att man "äntligen" blev en familj på riktigt.
Det var även ett underbart tillfälle att få samla sina nära och kära på, inte så ofta man har alla på plats samtidigt.

Och i år så ska vi få fira Dop, återigen ska vi få samla släkt och vänner.

Vill önska er alla en god fortsättning på det nya året!

Japp då har vi varit iväg på BVC. Som mamma trodde, 5090g och 56,5cm lång!

Se så glad jag är!1

Usch ja då mår hela familjen skit. Halsont,snoriga,febriga och allmänt hängiga. Och ja även Julia har blivit förkyld, snorig än så länge *peppar peppar* . Så ja..här käkas det halstabletter,panodil och sörplas på te.

Det snöar ute, tänka sig. Och inga småflingor är det som kommer,marken är helt täckt nu och mer kommer det. Men det är ju borta så fort det slutar snöa. Kanske man skulle fixa vinterdäcken snart...en av två bilar klara med det.

Ja Du Daniela, hur sover man på nätterna nu? Man sover mellan gångerna man ammar. Det sker typ var 3:e 4:e tim. Ibland sitter man kanske 3 tim rakt upp och ner och ammar...olika från natt till natt.
Du kommer sova ännu sämre mot slutet, hur man än ligger så är det obekvämt och man är varm m.m

Får bli snabba inlägg nu,dags att bänka sig med amningskudden igen

Tänk vad tiden går fort, nu är det en vecka sen lillskruttan kom till oss!  Och hon bara sover och sover och äter och skiter. Men ljuvlig är hon, börjar bli lite mer klar i blicken nu och det är så mysigt att kolla in i dom där mörka ögonen.

Igår knackade det på dörren, där stog grannarna med present och ville gratulera och kolla på Julia. Dom kunde inte hålla sig längre, härliga grannar man har!

Då gick den första barnvagnsturen ner till Mulleskolan igår, och gissa vem som ville köra vagnen hela vägen....

Då var vi fyra i familjen  numera,fast det vet ni ju redan. Omtumlande är det att få bran på nytt. Men allting har gått så bra och det flyter på. Lördag vid lunch tid åkte vi hem från BB i Norrköping med nyttillskottet.

Torsdag morgon åkte vi iväg strax före 08.00, lite illamående var jag på morgonen. Men det var nog pga nervositeten ;)
Väl på plats så fick vi sitta ner i matsalen och vänta....bra plats för en gravid kvinna som fastat. Lukta inte alls gudomligt av frukosten där inne inte..
Sen fick vi komma in i en sal med fyra bäddar, det var fullt. Fick den tjusiga sjukhusrocken att ta på mig samt dom schyssta strumporna. Blodprov togs m.m togs. Fick en kateter...usch, gjorde inte ont men lite obehagligt dom första minutrarna efteråt så det var ryggläge som gällde för att inte komma åt den. In kom en nybliven familj, där hon mådde dåligt och nästa åkte strax iväg till sitt snitt.
Fick veta att hennes skulle ta ca 1½ tim sen skulle det vara min tur...och tiden gick fort. Snart var doktorn där och presentera sig och sen vips så drog vi iväg i korridoren. Johan fick byta om till dom sexiga gröna kläderna, och ja han passar som Dr Björck! Fast jag fördedrar nog den andra gröna outfiten med kängor m.m

Allt eftersom så fick man hälsa på alla som var med, en himla massa folk. Hade en underbar narkossköterska som tog hand om mig där bakom skynket. Pirrigt var det när narkosläkaren kom och det var dags för ryggmärgsbedövning. Fick sitta upp och "hänga" över magen. Svinkallt när han tvätta av ryggen med sprit...jag känner lite och vips så stack det till. Då drog jag in i min egen värld kan jag säga med andningen, och det gick kanon. Stack till när han drog ut nålen igen.
Sen var det ner i liggandes läge igen och börja kolla hur snabbt bedövningen tog, och det gick fort. Sen börja dom med magen (ja jag såg i lampan hur dom tvätta hela magen in)
Sen kom skynket upp och jag såg inte lmapan mer, tack o lov. Men illamåendet kom och samtidigt så börja dom stressa upp henne inne i magen, och inte lite heller. Det knuffades och bökades med magen.
Försökte andas som man ska men illamåendet tog över, och det var bara fram med spypåsen. Och sen var det lugnt,så jag låg inte där och kräktes i det oändliga.
Mycket konstiga ljud hörde man på andra sidan skynket, bla när dom säg ut allt fostervatten. Ca 2liter...inte lite tydligen.
Och vips så hörde vi gallskrik och ute var hon, så fick ha henne hos oss på våran sida en stund och lukta och titta på henne. Barnmorskan hade ju glämt titta efter vad det var för en, och det var narkossköterskan som fråga precis innan man själv skulle till och fråga. Och det var ju en tjej,precis som jag sagt hela tiden!!
Efter en stund fick Johan följa med ut och klippa navelsträngen och kolla dom olika värdena. Full pott den här gången med 10,10,10!
Lite kul det där med poängen, sköterskorna hade sagt till många par att det är sällan kejsarsnitts barn får fullpott. Så såg dom vårat papper och det var fullpott *S*

Ihop syd blev man och sen for vi iväg till salen igen, men där behövde jag inte ligga länge innan vi fick ett eget rum. Superskönt. För även om man ligger i eget rum så hör man ju ute i korridoren alla andra barn som skriker...så sömnen på BB var ju sådär.

Ett par timmar senare så kom storasyster och hälsade på. Stoltare storasyster finns det nog inte, hon ska klappa och pussa på henne. Sitta och mysa på morgonen.



Johanna och Julia

Tänk då blev hon stora tjejen här hemma igår, hela 5 år!!! Och hon var så nervös när hon skulle till förskolan på morgonen så hon sa att jag behöver kräkas...stackarn, inte lätt. Mycket presenter blev det igår och smaskig tårta.
Fick vara uppe länge och leka med sina  nya grejer. Idag har vi ju haft sovmorgon, för vi har långhelg!

Grattis Johanna!

Ja jösses säger då det igen,hur orkar ni mån-fre människor med att jobba såhär. Dock så har jag bara jobbat ons-fre...men lika slut som jag annars brukar vara efter en full vecka ;)

Varit på förskolan idag och haft uppföljningssamtal om dottern. Och man kan inte vara mer stolt förälder än vi idag. Hon är så duktig och snäll och föregår med gott exempel för dom övriga barnen hela tiden. Och social är hon, leker med alla barnen. Ingen som inte får vara med. Hittar på saker och får med dom andra. Oj ja dom öste beröm över henne, och talet ska vi inte tala om. Ligger så långt före sina kompisar där. Kan uttrycka sig bra och förklara och berätta så dom vuxna förstår, föra en konversation helt enketl....ja ni som träffat henne vet vad jag pratar om.Man baxnar ju ibland av vad hon säger. Och vilket minne...hon är som en svamp,berätta en grej en gång så sitter det där.
Vad var negativt då? Ja maten...va oväntat hon är likadan hemma, äter inte mycket. Men hon får i sig det hon behöver. Och ja visst lite väl otålig,ska hända NU...som sin mamma *S* Vänta är väl inget kul heller.
Man är så stolt över sin tjej så hjärtat svämmar över. Åhh våran stora fina tjej,som fyller hela 5 år nästa vecka!
Btw va gilla ni solglasögonen hon shoppa till sommaren...fina va! *S* Och solkepsen