navygirl

Så många som frågar hur resan till Thailand var, vad vi gjorde å så. Så jag ska väl försöka skriva lite om den.

Resan började bra som ni kan se på bilden, lilla fröken fick sitta i Premium Econonmy (tidigare bussines class) på sin första Thailands resa med Thai Air. Det var inga som helst problem å få plast med benen om man säger så, spännande var det att få gå en trappa upp å sätta sig oxå, Det var så lugnt å skönt där. Som ni ser på den lilla fröken så är hon en ytterst van resenär då hon vet hur man ska göra dte mörkt för sig så man kan få sova! Kan ju tillägga att fröken sov i ungefär 3 timmar på hela frlygresan ner, detta var ju inte riktigt ett nattflyg svensk tid utan nattflyg tahitid. Så ja klockan var ca 06.00 på morgonen i thailand när vi landa....jippie säger alla vi småbarnsföräldrar. Hon var grymt grining, tur då att man var 4 st vuxna som kunde hjälpas åt å hålla humöret uppe. 


Vid gaten på inrikes flighten så hittade Johanna massa flygplan som vi alla skulle titta på, samt så var det ju flygplan som lyfte stup i kvarten...lite träligt för ennan annan som inte har samma flygintresse som dotter å far har å stå på Bangkokflygplats å kolla på flygplan...men men! Tur var så lyften kärran strax!
Väl på plats på Krabi Flygplats så gick allting väldigt smidigt förutom passkontollen, den tar tid...det ska kollas i papper å det ska stämplas å de ska kollas lite till å jag vet inte allt dom gör,förmodligen bara sitt jobb!
Väskorna kom fort å sen var det bara att bege sig ut å leta efter våran chaufför.
Vi hade bokat hotellet via Lanta divers www.lantadivers.com samt då beställt transport. Vi fick en egen minivan med AC i, hur skönt som helst.
Efter ca 2 timmars blifärd (mest stå å vänta på färjorna) så var vi framme på Kho Lanta!
Trötta å ja bara trötta, alla gick å la sig en stund...men icke sa nicke, det vara bara att dra på sig badkläderna omgående å knatta ner på stranden med dottern.
Det enda det hade pratats om innan vi åkte ner va ju hur skönt det skulle bli att bada i stora havet, så raka spåret ner blev det. Vilken upplevelse att se hur glad hon blev, då var man lycklig!(och lite trött)



När alla vaknat så blev det till att utforska omgivningen lite, ett lugnt ställe med en himla massa svenska barnfamiljer på upptäckte vi ganska så fort...vart man än gick så var det svenskar ( så man fick passa sin tunga). Kallas ju för svenskön.....men den passar barnfamiljen.Vi bodde på Khlong Dao Beach, det ska vara den bästa stranden(enligt alla andar, vad visste vi vi bodde ju bara där). Perfekt för småbarn då den är långgrund fin sand inget stenigt bara massa snäckskal som barnen gärna samlade på.



Den kvällen så åt vi på hotellet och gick å la oss i bra tid då alla var så trötta.
Kvällen därpå så åkte vi ner till "stan" mer som en by, Saladan heter det. Jag hade stora förväntningar på shoppingen.....ja jag blev besviken. Men precis som alltid så aklimatiserar jag mig till det utbudet som finns, shopping proffs som man är (tror visst att dom talade något om att jag hade 3:e gradens svarta bälte i shopping el något dylikt). Så nog lyckades jag fynda allt! Det det blev mest shopping var klockor, den där klockförsäljaren å jag kom inte riktigt överens i början. Men vi var ju där ett tag så vi återkom varje dag för å se om det var skillnad på priserna....det var det inte. Eftersom dom var 2st gubbar som sålde klockor varav den ena hade så fula klockor som bara var värda en titt. Så ja han var i överläge gubben...men skam den som ger sig. Sällskapet hade utsett mig till att förhandla om priserna, ja i princip överallt fick hag göra det då johan tycker det är tråkig...för mig blev det en sport till slut, det är ju skitkskoj. Ja faktiskt så skoj att jag tom började förhandla om priser när jag kom hem till svearike igen! Efter att ha kämpat med den här herren ett tag så lyckas vi till slut köpa 6 st klockor. Varav två av dessa är till jobbar kompisen.... lycklig som jag är så sms:ar jag hem att nu har han två st klockor...varpå människan svarar och frågar om jag kan köpa minst 2 till........................hallå *S* Men men som shopping proffs man är så var det bara att ge sig in i leken med gubben igen, jag menar jag förstår ju jobbarkompisen att har man en förkärlek för somliga grejer så vill man ju ha fler. Men denna gången hade jag ju inte fullt lika många dagar på mig å förhandla med gubbern....jag hade 1 dag . Hittils så hade jag inte hittat några klockor åt mig själv, men där fanns den idag! Min underbara fina klocka!! Hela kvällen så fick man gå fram å tillbaks till denna man å diskutera priset. Till slut så var det kvällen å dags å slå till.....håll i er, kan jag känna mig blåst eller ville han avsluta affärerna eftersom han visste att vi skulle åka hem dandärpå...han tog oss i hand! Jag har fortfarande inte kommit fram till om det är bra eller dåligt.....sambon hävdar att det är dåligt, "för fan han tog oss tom i hand,snacka om å betala överpriser" själv vill jag tänka att det kanske inte var så dåligt, mannne visste ju att vi skulle åka hem *S* Jaja vi visste att vi betala överpriser, jag kan vara hård å förhandla med när jag vill...men den mannne visste att han hade guldläge med sina fina klockor....jaja man kan inte vinna jämnt. Det var ju inte mina pengar jag shoppa med! ;)

Shopping i tahiland är kul, man drar sig länge för att shoppa utav dom som går framå tillbaka längs med stranden...men börjar en så börjar alla på hotellet *S* Had e en trevlig stund med en kvinna som sålde överkast, blev en present till min kära mor. Det fanns i så många underbara färger så det var så svårt å välja, men tillslut så blev det ett i lila av alla färger...men det var underbart!Å mamma blev glad å tycket det var jättefint!

Ska vi fortsätta på andra kvällen nu då? Jo vi kom till en resturang där Johanna fick sig en kompis direkt. en av servitriserna föll för henne omgående. Hon hette Lof å hade en dotter själv. Det är just detta som gör att man älskar thalländarna.Vi åt väl där ungefär varannan kväll skulle jag nog kunna säga(fanns inte så många ställen)...alltid var hon framme å prata med Johanna. Kvällen innan vi åkte hem så var det stora kram kalaset, hon hade själv jobbat på hotellet som vi bodde på så hon sa att hon skulle försöka komma förbi å säga hejdå till Johanna.
Detta vet vi inte om hon gjorde då vi inte hade tillgång till rummet och var tvugna å gå bort till andra hotellet å låna dusch av Helga å Lennart som oxå var i Thailand (Johans moster å man). Det blev tajt om tid. Men dom på hotellet sa inget om att hon varit där så vem vet. Synd iaf, hon var så trevlig så. J försökte oxå alltid få sig en puss av henne...kanske borde vara sotis *S*

Thailand är underbart å människorna med, bjuderman på sig själv så bjuder dom 10 gånger mer på sig själva!

Man fick ju alltid tips på olika resturanger som man skulle prova när man låg vid poolen om dagarna, säsmat resturangen måste ha varit stället som hette Hans....ni hör ju. För det första så verka det så himla mysigt med stolar å bord rakt ner i sanden. Men sakta men säkert så dala det neråt.... myror på bordet, å dottern i sanden. Servicen var långsam precis som den ska vara där nere, men kanske lite väl långsam. Först kom det en liten kvinna å tog beställning, men hon försvann...sen kom det en ja...man eller kvinna välj själva. Vi var nog övertygade om att denna resturang var ett ställe som tar in folk på arbetsträning...kanske sämsta stället å börja på för när maten skulle ut på bordet så tog det tid. Tänk er senariot nybörjare som servitris som inte vet om den ska gå som en man eller kvinna...ville nog vara kvinna samt underlag i sand.....ja somliga fick sin mat tidigt å somliga fick den sent...när alla andra hunnit äta upp! samma sak var det när bordet skulle tömmas....man tog en tallrik i taget till disken....effektivt! Tur att drinkarna på stället var goda, synd bara att sericen var så långsam annars hade man druckit fler. Dyrt var det oxå i tahipengar räknat. Hela kalaset gick på för 5 personer inkl drinkar å förätter 1800bath vilket motsvarar ca 350-400 svenska kronor. Övriga kvällar med liknande middagar så gick det på kring 200 svenska.
Det som vart dyrt jämnt var lunchen på hotellet, men det är det ju jämnt. Eller ja dyrt å dyrt....kosta lika mycket för 5 personer som det kostar för mig å dotter å äta lucnh här hemma.

Jaha vad kan det mer finnas å berätta om? Jo vi var på dykutfärd J å jag till Kho Ha..? Tror det var dit, velade länge å vl med om jag äntligen skulle slå till på å ta certet där nere eller ej, men det blev ej. Jag har ju provat på det där med dykningen å det är inte riktigt min grej.....så jag följde med som en av två snorklare på dykbåten. Hon var tysk å lite rädd för vattnet...jippie! Henne simma jag runt med, tur att man slipper prata så mycket då man faktiskt ska ha huvudet under vattnet å glo på fiskarna...det är väl det som är meningen med snorkling?! Fast lite snack blev det allt.

Annars så var det inte så mycket mer än ren å skär avkoppling från vardagen här hemma. Man gör inte så mycket på Kho Lanta. Efter två veckor så åkte J föräldrar vidare till Phuket, vilket vi oxå skulle gjort men 3 veckors ledighet kändes lite för mycket då man inte har någon ledighet att ta ut....så det blev två. Å det känns fortfarnde i lönespecen =(. Givetvis precis som på alla våra utlandsresor så träffar vi folk som man har någon form av kopploing till här hemma. J träffa en kille som oxå jobba inom flyget, och dom har gemensamma vänner. Klart som korvspad så jobbar killen inne på samma ställe som jag bevakar! Förra gången vi var i Thailand så träffa jag en gamal gymnasiekompis från göteborg, som jag inte hade sett på typ 4 år!

Jaha kanske kommer på något mer om resan vid senare tillfälle. 

Här hittade man Johanna om dagarna...gick inte å få upp henne......