navygirl

Jösses vart tar tiden vägen? 2 år sen hon kom, hon som vände upp och ner på våra liv minst sagt.
Denna lilla huligan som visat oss hur "andra" barn är, dvs klättrar på allt och är överallt. Flinar när man säger nej och gör det hon inte får. Springer som en tok i alla affärer, drar syrran i håret och flinar. Biter och sparkar likaså...ja hon är som barn ska, full av liv och upptäckarglädje.
Storasyster däremot var helt tvärtom, vi fick alltid höra "ni vet inte hur det är att ha barn" man kunde gå med henne i timmar på stan (gissa om hon är en shopaholic mammas dröm ;) ). Man kunde flänga runt med henne överallt, hon kunde gå från famn till famn och vara lika glad för det.
Denna lilla 2-åringen har varit helt tvärtemot. *S* Men vilka underbara barn vi har! Lika älskade båda två, dom är ju två olika personligheter.

Igår blev man mäkta stolt över storasyster. Vi hade kvartsamtal. Ja hon är ju duktig på att skriva,läsa och räkna...när hon hade fått fylla i själv om vad hon tycker om olika saker i skolan så hade hon satt en sur gubbe på bokstäver. Och fröken kunde inte förstå vad Johanna menade. Men vi bringade klarhet i denna fråga. Hon har ju kommit så långt så hon är inne på hur man ska få in dubbla bokstäver, sch ljud och ck... Oj ja det ligger ju på en helt annan nivå sa fröken. Ja vi säger ju det, vårt lilla barn är hästlängder före...gäller att stimulera henne på rätt sätt, ska inte vara för enkelt och inte för svårt. Och inte nog med det, hon får sitta brevid dom mindre begåvade barnen som hela tiden frågar henne vad lösningarna på svaren blir. Det hon ska göra då är att inte ge dom svaren, utan tala om hur man löser problemet.
Ja nog med skryt.

Lillskruttan fick en älskad present på sin 2-års dag. En Monchichi docka,en sån som jag själv hade som liten. Den hade jag länge kvar, men i alla flyttar så försvann den någonstans. Typiskt, men nu har dom börjat sälja dessa igen. Och givetvis slog jag till direkt! Johanna vill också ha en *S*


Uppe med tuppen idag!


Storatjejen!